Hon ligger vaken och undrar om det är värt all smärta. Om han är värd hennes ständigt våta kinder och sömnlösa nätter. Hon pratar inte längre om framtiden, vågar inte ens tänka på vad som händer om en vecka eller ens imorgon. För hon vet att hans framtid redan är noga planerad, men hon finns inte med i den. 

 

Det enda hon är rädd för är att förlora honom. För om hon ger upp hoppet har hon inte längre någonting kvar. Ingen som kan krama bort det som skaver och gör ont, torka bort hennes tårar och säga vad fin du är idag. Då har hon ingen att dela hemligheter eller prata med, inget famn att somna i.

Han är hennes allt, men hon betyder ingenting för honom.