301112:2
Mina lakan bär fortfarande hans drömmar. Mina kinder bät fortfarande hans märken efter ådrorna på hans handleder.
Men tänk, att det kunde finnas en annan som fick mig att ligga sömnlös om nätterna. Han är allt och lite till. Han är allt utom min.
301112
Kom nyss hem. Efter skolan gick jag och Isabelle in till stan och satte oss på ett fik. Pratade om allt och drack kaffe. Snön ligger fortfarande kvar och det är så himla kallt utomhus.
291112:2
Idag är första snön här som ligger kvar på marken! Så himla fint ändå, även fast jag inte tycker om kylan om den stannar för länge. Men nu, när det snart är första advent, så passar det bra.
Idag slutade jag redan halv tolv. I tisdags hade jag den längsta skoldagen någonsin tror jag. Började vid åtta och slutade nästan åtta på kvällen, eftersom det var öppet hus och jag var med och gjorde laborationer hela kvällen.
Idag blir det kanske pepparkaks-bak och imorgon är det redan fredag(?!)
291112
Idag är det femtio dagar sedan. Femtio dagar det slutade vara vi. Femtio dagar sedan han sa att han inte ville mer. Femtio dagar sedan jag fick mitt hjärta krossat på riktigt för första gången. På de här femtio dagarna har jag nog gråtit mer än vad jag har gjort under hela mitt liv. Det gör fortfarande så himla ont och när jag ställer mig frågor som varför får jag fortfarande som ett tryck över bröstet och ont i magen. Jag kan fortfarande känna mig ensam, trots att jag är bland folk. Ensam inuti kanske.
Jag känner att jag kanske inte så ofta berättar hur jag verkligen känner. Men det är så himla svårt att låta någon gå som man delat allt med. Jag tror att ni accepterar att jag inte skriver ut några detaljer om varför och hur. Det finns ingen som vet verkligen allt om det, bara han och jag. Kanske kommer jag någon gång berätta allt för någon som jag litar på, men inte här i bloggen.
Det kommer ta så himla lång tid innan jag vågar lita på någon så mycket igen. Innan jag vågar satsa helhjärtat på en enda person, älska någon mest av allt och ge mitt hjärta till någon annan. Det får ta det tid det tar, ellerhur?
Idag har det gått femtio dagar och jag överlevde. Jag bestämde mig att efter femtio dagar skulle jag släppa det och gå vidare. Jag har förstått att det är slut nu, på riktigt. Jag bestämde mig för att om jag klarade de första femtio dagarna kommer jag att klara mig föralltid.
261112
Har köpt lite böcker att ta med till Thailand/Malaysia. Två av de är dehär, är det någon som har läst dem? Hoppas i alla fall på att de är bra!
251112 en helg i november
Har haft en fin helg. Har träffat vänner, läst tidning, tränat och tagit det lugnt. Igår hade jag och min syster myskväll. Vi bakade chokladbollar, lyssnade på musik, åt sushi och tittade på film. Idag har jag varit ute och cyklat och varit en sväng på överby. Hade tänkt att dra mig iväg till gymmet om en stund också.
231112:2
Det gör inget längre. Det är inte så att jag inte bryr mig, men jag har lärt mig vad som är bäst. Snälla, lita på mig och så får vi se vad som händer sen.
231112
Fredag!
Äntligen fredag och idag är en bra dag. Har klarat av ett spanska-prov som gick super och en redovisning på svenskan som också gick bra. Nu ska jag bara ta det lugnt och njuta av en kväll utan plugg.
231112 hela livet var ett disco
I onsdags såg jag ut såhär.
Glittrig!
Hela dagen var faktiskt fin, så glitter passade perfekt. Började klockan ett, efter att jag hade varit hos tandläkaren. Fick reda på att jag får ta ut tandställningen i slutet av januari(!!!)
Passade bra att lyssna på
denhär låten också.
221112
Har spenderat varje eftermiddag den här veckan till att plugga inför ett prov jag har imorgon, läst böcker jag måste i svenska & engelska och lite andra läxor. Slutade i alla fall redan halv 12 idag och det ska bli hur skönt som helst med helg efter imorgon.
211112 anteckningar från oktober
Den första frosten har kommit, alla tak och gräsmattor är täckta av glitter. Jag älskar glittret, dimman, frostiga löv som prasslar under skorna och den kalla luften som tränger sig ner i mina lungor. Jag tycker om det som syns på utsidan, allting är vackert. Men inuti oss alla blir det mörkare och mörkare ju närmare vintern vi kommer.
Det är så himla mycket lättare att vara arg än ledsen. Och det är så himla mycket lättare att säga att jag hatar dig istället för att gråta och säga att jag faktiskt saknar dig.
Jag stänger in mig i mitt rum, fullt av ångest och tonårstankar. Hjärtat skriker; var är han ikväll?
201112
191112
181112 novemberfint
Alla behöver väl lite söndagspepp nu, i alla fall jag. Här kommer lite novemberfint (även fast november kanske är den tråkigaste månaden på hela året).
171112:2
Tips på några av de finaste kärleksfilmerna jag vet. Perfekt att titta på i höstmörkret.
1.
500 days of summer.
2.
Blue valentine.
3.
171112
Jag har haft så mycket att göra hela veckan. Pluggat massvis fysik, tränat, pluggat mer. Men ikväll gick jag och finaste Madde på bio, Breaking Dawn part 2! Bra avslut på pluggveckan som äntligen är över.
161112:2
Vad jag behöver just nu.
Någon som inte vill släppa taget om mig när vi åker ifrån varandra.
En famn att somna i. Någon att vakna upp brevid.
Någon att kunna berätta allt för och som ändå stannar.
En hand att hålla i när minusgraderna kommer.
Någon att hitta på saker med. Skratta, dricka te, kyssas och bara vara.
Någon som alltidalltidalltid finns där. Som älskar mig lika mycket som jag älskar honom. Någon som håller om, säger sådant alla behöver höra då och då.
161112
Stanna. Jag behöver dig mer än du tror.
111112
Hej.
Min helg har gått åt till mycket plugg. Igår kväll åt jag sushi och var med kompisar. Idag har jag tränat, gjort fysik och skrivit på en uppsats. Lyssnar på musik och borde fortsätta plugga inför provet. Vi hörs, jag får se hur mycket jag hinner med bloggen i veckan.
101112:2
Det skaver för mycket i hjärtat av att tänka på honom, därför gör jag inte det. Men nu när jag inte längre känner efter lika mycket utan istället lever för stunden och för det som gör mig lycklig, då blir känslorna nästan illusioner. För jag lever kanske inte riktigt, men överlever ändå. Bara lite mer halvhjärtat än förut.
101112
Novembernytt.
Igår, efter skolan, åkte jag och min syster till badhuset. Innan var vi i stan en liten stund och den här fick följa med mig hem.
En fin, mysig, november-kofta.
Hade tänkt att ha på mig den idag.
Imorse testade jag att göra äppelchips med kanel för första gången. Riktigt goda. Sedan var jag och Madeleine ute på en höstpromenad, senare ska jag och fyra tjejer ut och fika tror jag.
091112
081112:2
De frågar om jag känner något för honom
Och jag vill svara att "jag känner fan allt som går att känna".
081112
Igår såg jag ut såhär.
Klädd i en prickig klänning och min systers kofta.
På morgonen var det minusgrader, frost (och solsken). Så jag hade på mig mina varmaste, gosigaste strumpor (som typ inte kom med på bild).
Började inte skolan förens klockan ett och resten av dagen var väldigt fin.
071112
"När man tänker och tycker och vet saker, då är man ofta andra människor.
Men när man känner någonting, så är man alltid sig själv."
061112
Idag har jag
åkt till skolan när det fortfarande var mörkt, gått i regn, frusit i skolan, skrattat, druckit te, tagit ett varmt bad, läst klart en bok, tänkt på honom & saknat mer än jag borde.
051112:2
Jag hade inte tackat nej till att spendera min eftermiddag såhär.
Men jag har en uppsats att skriva, prov i fysik nästa vecka och glosor att lära mig utantill.
051112
Mina senaste, fina köp.
Ärmarna är vinröda, men de ser visst bruna/svarta ut på bilden. I alla fall så är tröjan supermjuk och skön. Bästa vardagströjan.
Bh med rosor och spets på. Perfekt.
Och ett par nya skor. Bra att ha nu när det är kallt och blött mest hela tiden.
041112
Idag är en riktigt mys-söndag. Jag går klädd i sköna kläder, fixar lite i mitt rum, pluggar lite och skriver i min anteckningsbok. Imorgon börjar skolan igen, gå upp innan solen. Men det känns ändå okej, faktiskt.
031112
Hon pratar om dig som om du sätter stjärnorna på himlen.
021112
Har vikt tranor och hängt i fönstret idag. Visste ni att, enligt en gammal japansk legend, får man sin högsta önskan uppfylld om man viker tusen tranor?
011110
Jag tittade fascinerat på hans blodådror som sökte sig upp längs med hans bleka underarmar. De liknade floder som slingrade sig fram till hans handflator. Eller som ett träds grenar som sträckte sig ut mot hans fingrar. Jag drog försiktigt med mitt finger, följde ådrornas väg tills jag kom fram till hans hand. Tog tag i den som la mina fingrar runt hans.
"Jag älskar dig så det värker. Så mycket att mina ben och händer skakar och huden knottrar sig. Så mycket att jag nästan inte sover om nätterna", tänkte han. Men sa istället att kärlek bara är idiotiskt och att det egentligen inte ens existerar.